På vägen hem

Ibland är de så tröttsamt, att tycka om och bry sig om något så mycket. Speciellt de gånger de inte ger så mycket tillbaka, dom gångerna börjar man fundera. Då bleknar alla de roliga stunderna och försvinner bakom ett stort grått moln. De som är mest förvånansvärt är hur fort de kan gå, hur roligt och bra de gick att spela i söndags och nu känns så meningslöst. Jag känner mig så maktlös, borde kanske trotsa mer och visa att jag bestämmer..

S


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0